15.3.2007 - Verksamheten för de allmänna domstolarna samt arbetsdomstolen år 2006: Frågan om rättsskyddets framtid central

Enligt berättelsen för de allmänna domstolarnas verksamhet klarade de allmänna domstolarna av sina uppgifter väl med tanke på omständigheterna. Mest diskussion genererade de målsättningar beträffande domstolsreformer och personalminskningar som ingår i det för rättsväsendet utarbetade produktivitetsprogrammet. Med tanke på möjligheterna att faktiskt få och komma i åtnjutande av rättsskydd skulle det vara viktigt att personalnedskärningarna sker efter hand, då förutsättningarna för att utföra samtliga arbetsuppgifter med mindre personal har säkertställts. Detta förutsätter primärt att tingsrätternas organisationsstruktur förnyas och att handläggningen av ostridiga fordringsmål och inskrivningsärenden gällande fastigheter, som hänför sig till samma fråga, omfördelas.

Mest tillväxt inom huvudstadsregionen

Det totala antalet mål som inkom till tingsrätterna steg med cirka sex procent från det föregående året. Sammantaget behandlade tingsrätterna över 800 000 ärenden. Av de behandlade ärendena var 32 procent brottmål och 54 procent tvistemål. Antalet anhängiggjorda tvistemål ökade från det föregånde året och mest ökade antalet fordringsmål.

Inom huvudstadsregionen ökade antalet mål mer än i övriga landet sammantaget. I Esbo tingsrätt ökade mängden med 16 procent, i Vanda tingsrätt 13 procent och i Helsingfors tingsrätt 9 procent. Till sin natur var målen allt mer omfattande och komplexa. Den genomsnittliga handläggningstiden i tingsrätterna i brottmål förlängdes något och var i fjol 3.7 månader. Handläggningstiden för brottmål i Helsingfors tingsrätt blev längre och var den längsta i hela landet på 7.7 månader. Handläggningstiden i omfattande tvistemål var i snitt 7.9 månader och i ostridiga fordringsmål 2 månader.

Under verksamhetsåret drogs 30 notarie och tingsfiskaltjänster in på grund av finansieringsunderskott.
Arbetsmängderna för de flesta hovrätter och högsta domstolen utvecklades positivt. Antalet inkomna mål till hovrätterna sjönk i jämförelse med året innan med cirka fem procent. Andelen tvistemål var 23 procent och brottmål 69 procent. Den genomsnittliga handläggningstiden var 7.7 månader.

Antalet mål som kom in till högsta domstolen sjönk med 13 procent från föregående år. Antalet avgjorda mål steg från året innan. I snitt behandlades ett besvärstillståndsärende på 4.9 månader medan handläggningen av de mål vari besvärstillstånd hade meddelats var i genomsnitt 16.7 månader.

För arbetsdomstolens del skedde en ökning beträffande både arbetsmängden och handläggningstiden. Den genomsnittliga handläggningstiden för samtliga mål var 5.5 månader. Av de behandlade målen gällde ungefär en tredjedel brott mot arbetsfred.

Produktivitetsprogrammet väckte diskussion

Som den mest aktuella och centrala frågan under året framstod de problem som härrör från ??/föranleds av?? det för domstolarna utarbetade produktivitetsprogrammet. Beträffande de målsättningar gällande nedskärningar av personal som ingår i programmet ansågs ett förverkligande vara ändamålsenligt först efter att man genom reformer fått till stånd förutsättningar för att klara av samtliga arbetsuppgifter med mindre personal. Reformerna borde främst riktas till tingsrätterna.

Huvudstadsregionens tingsrätter och Helsingfors hovrätt var fortfarande överbelastade och handläggningstiderna i dessa var långa jämfört med resten av landet. Dessa problem avlägsnas inte genom att resurserna minskas.

Den viktigaste förutsättningen för att rättssäkerheten förverkligas effektivt och att domstolarna kan verka resultatinriktat är en yrkeskunnig personal. Den allt hårdare konkurrensen gällande kunnig arbetskraft förutsätter att domstolarnas verksamhet säkerställs på ett hållbart sätt som står i proportion till uppgifternas krävande natur.

Den arbetsgrupp som sammanställde verksamhetsberättelsen bestod av Högsta domstolens president Pauliine Koskelo som ordförande, hovrättspresidenterna Esko Oikarinen, Antero Palaja, Markku Arponen, Lauri Melander, Mikko Könkkölä och Pertti Nieminen, arbetsdomstolens president Pekka Orasmaa, lagmännen Kauko Huttunen, Harri E. Mäkinen, Markku Brax, Pekka Laitinen, Leena Tokola, Juha-Matti Murto samt administrativ juristen Hanna Nikkilä, som fungerade som sekreterare för arbetsgruppen.

Tilläggsuppgifter: Arbetsgruppens sekreterare Hanna Nikkilä, p. 010 36 40021

De allmänna domstolarnas samt arbetsdomstolens årsberättelse på finska, se Yleisten tuomioistuinten ja työtuomioistuimen toiminta 2006